När mätte du din radonhalt senast?
Är det mer än 10 år sedan, eller har du gjort någon åtgärd i huset som påverkar ventilation eller uppvärmning?
Då är det dags att mäta.
Varför ska jag mäta?
Radon syns inte, luktar inget och smakar inget. Därför är det nödvändigt att göra en mätning, så att du får veta om ditt boende har hög radonhalt.
Att vistas under en lång tid i ett hus med hög radonhalt är en stor hälsofara. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att cirka 500 fall av lungcancer per år orsakas av höga radonhalter i inomhusmiljön.
Radon, vad är det?
Radon är en radioaktiv gas (med beteckning 222Rn) som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radium bildas i sin tur från naturligt förekommande uran i berggrund och jordarter.
När radon sönderfaller bildas andra radioaktiva ämnen, de så kallade radondöttrarna som är radioaktiva metallatomer.
Det varken luktar, smakar eller syns. Radon och radondöttrarna kan följa med inandningsluften in i lungorna. När de sönderfaller avges alfastrålning som vid långvarig exponering kan orsaka skador i lungvävnaden, vilket kan leda till lungcancer.
Risken att drabbas av lungcancer ökar linjärt med halten, det vill säga ju högre radonhalt desto högre risk att utveckla lungcancer. Radon är den näst största orsaken till lungcancer efter rökning.
Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att radon orsakar omkring 500 lungcancerfall i Sverige per år, av dessa är cirka 450 rökare.
Att mäta radon
Det enda sättet att upptäcka radon är att mäta. Syftet med mätningen är att ta reda på om radonhalten i bostaden är högre än referensnivån 200 Bq/m3. Radonhalten mäts i Becquerel per kubikmeter inomhusluft (Bq/m3). 1 Bq/m3 innebär att en atom sönderfaller per sekund i varje kubikmeter luft.
För de bostäder där radonhalten ligger över referensnivån bör åtgärder vidtas för att få ner halten så lågt som det är rimligt och möjligt. I korta drag kan sägas att en radonmätning ska pågå i minst 60 dagar inom tidsperioden 1/10 – 30/4 för att ett s.k. årsmedelvärde för radonhalten i en bostad ska kunna beräknas. Vidare ska mätning alltid utföras med minst två mätare i varje bostad.
I Sverige är den s.k. spårfilmsmetoden helt dominerande vid radonmätningar. Då används detektorer av antistatisk plast, där en spårfilm av högkvalitativ klarplast finns placerad. Under mätningen tränger luft och radon in i detektorn, medan damm och radondöttrar stannar utanför. Då radonet sönderfaller inuti detektorn bildas skador, s.k. spår, på spårfilmen. Efter mätperiodens slut returneras detektorerna till ett analyslaboratorium.
Även vid mätning av radon på arbetsplatser och i allmänna lokaler bör mätningarna utföras under liknande förhållanden som vid mätning av radon i bostäder. Däremot gäller lite andra regler för hur rummen som ska mätas, ska väljas ut för att få en representativ bild av radonsituationen.
Orsaker till radon i inomhusluft:
Marken
Radon från marken är den i särklass vanligaste orsaken till förhöjda radonhalter i inomhusluft. Den luft som finns i marken har alltid höga radonhalter, från 5 000 till 2 000 000 Bq/m³. Eftersom lufttrycket inomhus oftast är lägre än utomhus kan radonhaltig markluft sugas in genom otätheter i grunden. Förutom själva radonhalten i marken har markens porositet eller genomsläpplighet mycket stor betydelse för hur mycket radon som kan komma in i en byggnad. Av den anledningen är grusåsar alltid högriskområden för radon.
Avgörande för hur mycket radon som kan komma in från marken är också hur stora otätheterna i grunden mot marken är. Om mycket luft från marken kommer in räcker den radonhalt som finns i mark som är lågriskområde för radon mycket väl till för att radonhalten i inomhusluften ska komma upp i nivåer långt över rikt- och gränsvärden för radon i bostäder och i andra byggnader. Lågriskområden för radon i marken är absolut inte nollriskområden.
Byggnadsmaterialet
Blågrå lättbetong, ofta kallad blåbetong, är ett alunskifferbaserat byggnadsmaterial som tillverkades i Sverige mellan 1929 och 1975. Blåbetong är ett mycket vanligt byggnadsmaterial i hus byggda fram t.o.m. 1978 då materialet förbjöds att användas vid byggande av bostäder. Felaktigt är det många som tror att blåbetong är den enda orsaken till radon i inomhusluft. Tvärtom orsakar radon från marken betydligt större problem med radon än vad blåbetong gör.
Blåbetong innehåller högre halter av radium än andra byggnadsmaterial, och blåbetongen avger därför betydelsefulla mängder radon till inomhusluften. Blåbetong har framförallt använts i väggar, men det förekommer även bjälklag med blåbetong.
Vattnet
Vatten från bergborrade brunnar och från kallkällor innehåller radon. Särskilt kan halterna vara höga om vattnet kommer från uranrika bergarter som vissa graniter och pegmatiter.
Kommunalt dricksvatten innehåller normalt mindre än 100 Bq/l.
I bergborrade brunnar ligger halterna vanligen mellan 30 och 400 Bq/l. Cirka 4 procent av alla borrade brunnar beräknas ha halter över 1 000 Bq/l, med maximala halter på mer än 10 000 Bq/l.
Att dagligen dricka vatten med höga radonhalter ger en förhöjd stråldos, vilket bör undvikas för att allmänt hålla stråldosen så låg som möjligt.
Den stora hälsorisken utgörs av att radongasen avges till inomhusluften och kan via inandningen komma ner i lungorna. Det är därför lämpligt att också kontrollera radonhalten i inomhusluften vid förhöjda halter i vattnet.
Förhöjda radonhalter i vattnet kan dessutom indikera att radon i jordluften även kan komma in i huset via otätheter.
Faktorer som påverkar radonhalten inomhus
Radonhalterna i inomhusluften varierar med årstiden. Variationerna beror främst på förändringar i utomhustemperatur och vindförhållanden. Halterna varierar också under dygnet, och från rum till rum. Hur ventilationssystemet fungerar och hur ofta det vädras påverkar också radonhalten.
För att få pålitliga resultat vid radonmätningar måste därför mätningarna pågå under lång tid, minst två månader, och utföras under den kalla årstiden. Det är viktigt att komma ihåg att radonhalten kan ändras om ventilationen ändras, fönster tätas, sprickor uppkommer i grunden, eller om större ombyggnationer görs.